Nu för tiden känner jag mig aldrig utvilad längre, fast jag skulle sova 5h, 8h, 12h eller 24h så är jag ändå lika förbannat trött.. Det finns ingen ork, ingen tid, ingen motivation till att göra någonting ordentligt.. Jobbet går åt helvete, eller båda jobben går åt helvete.. Jag orka liksom inte! Lika väl så tar jag bara på mej mer jobb hela tiden för att slippa fara hem och sitta och fundera över hur deprimerande liv man lever..
Klumpen i bröstet kommer fram smygande allt oftare, och allt för ofta bryter jag ihop och bara gråter ut allt ont.. Men klumpen i bröstet försvinner ändå aldrig helt..
Det kan fan inte fortsätta såhär längre! Någon gång måste det väll ändå komma ett slut? Jag vill inte glida in tillbaka i det där djupa, svarta hålet som jag var nere i sommaren 2010.. Jag har just kommit mej upp därifrån!! :(( Varför kan jag inte bara få vara lycklig någon jävla gång?! :(
Skulle varit någonting på en helt annan plats. Skulle varit någon helt annanstans.
Ett rymdskepp eller båt, taxi eller tåg, vad som helst bara bort härifrån.
För ibland är det bara för mycket för mej. Ibland är det bara ett fel.
Just nu, just idag, just i denna sekund har just jag fått nog.
Jag ska lämna den här hålan med blåljusen på, jag ska långt, så långt bort som det går..
Jag vill få börja om från
Är det allt för mycket begärt? :(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar